En uppåtgående trend

Cykeln har varit ett vanligt förekommande transportmedel i Sverige sedan tidigt 1900-tal. Trots det varierade klimatet och svårigheterna med cykling under vintern använder många svenskar cykel som främsta vardagsfordon. Flera svenska städer har länge satsat på ett väl utvecklat nät av cykelbanor för att underlätta framkomsten. Studenter ser cyklingen som ett bättre och billigare alternativ än kollektivtrafiken i många städer. Man märker tydligt av cykelkulturen i klassiska studentstäder som Lund, Uppsala och Linköping där 30-40% av all trafik är cykeltrafik. Nu satsar allt fler kommuner på hyrcyklar runt om i städerna till mycket förmånliga priser, både för boende och turister. Cyklandet blir mer och mer populärt då fördelarna är många och direkta.

Bicycle lane

 

Ett cykelvänligt samhälle
Amsterdam och Köpenhamn räknas som två av världens mest cykelvänliga städer. Detta är faktiskt på grund av helt olika anledningar. Amsterdam är en gammal stad med vindlande, trånga kullerstensgator, kanaler och broar. Stadsplanerarna kunde aldrig förutse dagens bil- och lastbilstrafik. Därför har cykeln blivit det enklaste och snabbaste färdmedlet utan konkurrens. Det är dessutom mer skonsamt mot de gamla vägarna som man vill bevara. På många gator i centrala Amsterdam är det cykeln som styr trafiken – bilarna är gäster på dessa gator och får anpassa sig. I Köpenhamn pendlar en tredjedel av befolkningen på cykel varje dag. Där är de flesta cykelbanor enkelriktade och breda. Det finns stöd att luta sig på vid korsningar och signalerna flyter på bättre än i svenska städer. Man pratar också om en mognare cykelkultur med mer respekt mellan cyklisterna själva och fotgängare. Med medvetna strategier låter sig nu Sveriges kommuner inspireras av dessa föregångare. Bland annat i Göteborg har man byggt ut och förbättrat gamla cykelbanor i ett innerstadsprojekt som gjort stor skillnad för framkomligheten mellan spårvagnarna.

Cyklister vs resten
När nya vanor skapas uppstår också alltid nya bieffekter och problem. Med ökad cykeltrafik har också irritationen ökat gentemot de framflygande cyklisterna i stadstrafiken. Många fotgängare missar indikeringen om cykelväg och promenerar i godan ro med lurar i öronen utan att höra den ringande klockan. Cyklister kan komma i omedvetet hög fart och en ovan stadstrafikant kan lätt missa dem. Varje sommarsäsong skrivs långa insändare om cyklisternas respektlösa framfart och cyklisterna ger ofta svar på tal. Tät trafik kan vara ett stressmoment och när nya fenomen uppstår i större skala skapas mer osäkerhet kring regler och förhållningar. Sverige behöver inspireras av Köpenhamns mogna cykelkultur.